onsdag 26 augusti 2009

måndag 24 augusti 2009

A.K.A Klumpigheten it self






Jaha, då har man varit klumpig nu oxå.. Gör sååå ont när man är klumpig.. Speciellt när man inte är beredd på det.. Jag menar, när man tror att hela kroppen är med 'en.. Men efter bråkdelen av en sekund visar det sig att den protesterar mot dig och håller sig fast i det lilla den hittar, typ dörrkarmar på bilar där dom där "kläppena" sitter som gör att en dörr går att öppna respektive stänga och låsa..

Idag t. ex skulle jag gå ur bilen och följa med Jocke svåger för att hämta barnen, vem som helst kan väl stänga en dörr?? Eller?? Tydligen inte jag, eller jo jag kan smälla igen en bildörr som jag är van vid att göra, men då ibland när man som minst anar det och inte ser det heller så attackerar kroppen mot en själv och håller sig fast.. Så man blir fastkilad ett på sekunder innan man märker att man klämt sig så drar man ut tummen.. AJ vad ont det gör--- så börjar det blöda, bara för att nageln fått en spricka i sig, och nageln blir halvblå.. Plus att baksidan av tummen, där tumavtrycket finns också blir blå/röd äckelfärgad, tvi vale =)

Så får ju ändå kroppen lida för det, den gjorde ju sig ingen tjänst på det dära typ en björntjänst vart det väl skulle jag tro på en höjd.. Nu kommer sånna där snuskiga bilder, håll till godo eller spy i en vas :D

(så snuskiga är dom inte, men tummen kommer ju ligga och snuska till sig över natten.. huga... hoppas ingen Leviatha kommer ur det dära... snusket---

Over and out...