Ok.. Här blir en tårta (bröllopstårta) till.. Började kl halv 9 typ blev hämtad kl 12 ca då skulle vi leverera tårtan och den bilfärden kommer jag aldrig glömma...
Martin hämtar mig och jag tycker att jag ska ha tårtan i mitt knä för där är den säkrast, yeah 'right..... Martin tyckte vi skulle haft den i bagagen men jag ville inte lyssna men det e bra att va efterklok...
Jag sätter mig i bilen och får plåten av Martin, jag har lagt över en låda för att skydda tårtan :) Tänker inte så mycket på det och vi brummar försiktigt iväg mot vår destination....
Efter ett par minuter ser jag att jag har grädde på jackärmarna, mycket konstigt, så jag säger till Martin att vi måste stanna till någonstans och det gör vi..
Jag ber Martin att lyfta på locket för att se hur det ser ut, han hinner inte göra det förrens jag känner att jag får något i mitt knä...
Jag utropar att jag har fått tårtan i knät!!!!!
Paniken är ett faktum... Martin springer ur bilen och kommer fram till min sida av bilen, öppnar dörren och lyfter på lådan.... Vad får vi se????
Mycket riktigt en bröllopstårta som har kanat och där 1/4 del av tårtan ligger i mitt knä.. Frustration.... Irritation på mig själv, varför lyssnade jag inte på Martin!!! Bra fråga men det är väl så att man vet bäst (asg) Martins bil har tårta på golvet, på dörren överallt verkligen. Martin tar ut plåten med tårtan och lägger den på asfalten. Sen börjar vi slänga ut resterna som ligger i bilen och på mig. När vi är klara lägger vi tårtan i bagagen och jag sätter mig bakom föraren och vi kör iväg. Vi diskuterar vad vi ska göra och kommer till den slutsatsen att det är bäst att åka till en affär och handla det som behövs om vi ska kunna rädda tårtan. Vi åker in till en liten håla som heter Värsås och där finns en liten pytte affär och när vi lämnar bilen för att gå in så ser inte jag så fräsch ut direkt.. Har ju tårta över hela mig, på byxorna, skorna och tröjan.. Men vi kommer in i affären och plockar åt oss grädde, tårtbotten och vaniljvisp betalar allt hoppar in i bilen och brummar iväg.. Vi åker hem till mamma och pappa, när vi kommer hem så går vi in och stället allt på bordet som för övrigt är belamrat med mat som dom håller på att fixa iordning, så det blev ju lite trångt men det funkade.. Nu börjar renoveringen av tårtan... Jag trodde inte att jag skulle fixa det men Martin lugnade mig och sa att allt skulle bli bra.. Plus att om allt hade gått bra från början så hade det inte varit lika roligt, man behöver spänning i sitt liv (höll jag inte med om, inte en sån här spänning) men han hade rätt ALLT gick bra.. Nedan följer lite bilder...
2 kommentarer:
tårtan ser god ut sis!!!tack för helgen/ kram junhe
Men du lilla nilfisken...man kan inte ha tårta i knät vet du. Det blir kladdigt då. Tokfia!
Hoppas att det är bra med dig. Kramis
Skicka en kommentar